Det är alltid lika underhållande att se SJ försöka uppskatta när ett försenat tåg ankommer eller avgår. Man står på perrongen och väntar på tåget som ska gå 17:09. Klockan kanske är 17:08 men tåget har inte ens ankommit. Men likförbannat står det att tåget ska avgå 17:09. De räknar alltså med att tåget ska dyka upp i horisonten, hinna fram till perrongen, släppa av ett par hundra människor, släppa på ett par hundra människor, stänga dörrarna 30 sekunder innan avgång och komma iväg – på en minut.
Alternativet är att de uppskattar förseningen till 5 minuter, så det står ”ny tid – 17:14”. När klockan är 17:14 och tåget fortfarande inte är där kommer det en ny tid igen, säg 17:17. 17:17 blir den nya tiden 17:18, en minut senare blir det 17:19. Och sådär kan de hålla på hur länge som helst. Med lite tankeverksamhet borde man väl kunna göra en verklighetsanpassad uppskattning vid det första tillfället, istället för att hela tiden skjuta upp den beräknade avgångstiden med en minut åt gången. Man tänker att det inte borde vara så svårt.
Att SJ blir tvungna att uppskatta - beräkna - en försening händer tyvärr alltför ofta. Att resenärer uppskattar - är tacksamma för - förseningar sker inte lika ofta. Men häromdagen hände det mig. Jag jobbade sent och tokrusade upp till spår 4 vid Uppsala C vid 20:09 bara för att se tåget börja rulla iväg. Tusan också, en timme till nästa avgång. Om inte... En snabb koll på informationstavlan och det visar sig att jag har tur: tåget från Gävle till Stockholm som skulle ha kommit (och gått) fem minuter tidigare var försenat. Ny beräknad avgångstid: 20:08. Klockan är förvisso 20:09 men som förklaras ovan kan man lugnt räkna med att det skjuts upp ytterligare några minuter. Jag går ner från spår 4 och kommer upp på spår 8 precis som det försenade tåget rullar in. I sådana lägen uppskattar man förseningen, och man uppskattar särskilt att SJ inte kan uppskatta förseningen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar