På väg hem igår satt jag snett mitt emot en jättesöt tjej. Jag märkte direkt när jag satte mig ner att hon verkade lite intresserad av mig. Hon kollade upp från ombordtidningen Kupé rätt ofta och stirrade på mig med sina stora vackra ögon. Jag visste inte riktigt hur jag skulle hantera uppmärksamheten så till slut började jag le lite ibland när hon kollade på mig. Hon log tillbaks vid ett par tillfällen och jag smälte nästan. En gång höjde hon till och med handen och vinkade lite sött till mig... Hon satt med fötterna på bordet, lite nonchalant sådär. Eller, ja, ska man vara riktigt noga satt hela hon på bordet och jag tyckte hon var supertuff.
Vem är den här tjejen?, undrar ni säkert. Ja, jag tog såklart reda på det. Hon heter Elma och är 14 månader. Med sig hade hon Lina, som hjälpte henne sitta rakt, där hon satt på bordet och läste Kupé. Årets sötaste medresenär är härmed redan utsedd!
Dessa är ju de små saker man måste uppskatta i sitt eget liv... :-)
SvaraRadera