20 april 2012

Felplacerade automater

"Uppsalapendeln" kommer och går oftast till spår 3 på Stockholm Central. Där finns det både automater att köpa biljett och ladda på pendlarkort i, och kortavläsare där man "blippar" sitt pendlarkort.

Man kan ju tycka att de borde stå i den ordningen; först fyller man på sitt kort, sen går man vidare och blippar det och sen hoppar man på tåget. Ungefär så tycker jag det känns mest naturligt. Men på Stockholm C har man valt att göra tvärtom. Där går man först förbi automaterna där man blippar sitt kort, och så fyller man på sitt kort, och sen går man tillbaka och blippar sitt kort. Och så går man följaktligen förbi biljettautomaterna igen för att hoppa på tåget.

OK, det handlar inte om särskilt många meter man måste gå fram och tillbaks - jag tycker bara det känns lite symptomatiskt... Tänker man över huvud taget till när man planerar sin verksamhet?

 

















På andra änden, i Uppsala, står automaterna rätt. Där har man biljettautomaterna i gångtunneln, och blippautomaterna uppe vid perrongen. So far, so good. Där är problemet ett annat. En väldigt stor del av perrongerna är under tak och det är (såklart) vänthallarna också. Och så finns det en väl tilltagen, inglasad - och takförsedd - yta precis när man kommer upp för rulltrappan. Men tror ni för den skull att blippautomaterna befinner sig under tak? Nä.

Man kan alltså i princip gå under tak överallt, förutom om man ska man blippa sitt pendlarkort - då får man tamejtusan ge sig ut i regn, hagel och snö till blippautomaterna som står bortom allt vad väderskydd heter.

Inte heller i Uppsala handlar det om särskilt många meter, det känns bara lite onödigt att dessa automater i princip är det enda som inte befinner sig under tak - så att man tvingas ut i regnet.

Så automaterna är felplacerade, både i Stockholm och i Uppsala. Vart ska jag vända mig för att påpeka detta? Är det SJ? Det är ju deras automater... Eller är det Jernhusen, som äger stationshusen? Ingår perrongerna och placering av diverse automater i deras ansvarsområden? Eller kan det rentutav vara Trafikverket? De har ju ändå ansvar för rätt mycket, eller?



















Jag vet inte, och det är i sig också ett problem anser jag - vi avreglerar järnvägen så mycket att ingen längre vet vart man vänder sig för att utkräva ansvar och alla aktörer kan bara (fortsätta) skylla på varandra. Och politikerna kan låta dem fortsätta tjafsa, så länge ingen kommer på tanken att kräva dem (politikerna alltså) på ansvar. Men jag gör det!

Härmed kräver jag att du, Catharina Elmsäter Swärd, på nästa fredagsfika i bollhavet på regeringskansliet (eller vad ni nu har för mötesformer) lyfter frågan om de felaktigt placerade automaterna och ser till att något blir gjort. Nu när du inte är tillfällig försvarsminister längre borde du väl kunna avsätta någon minut till det? 



Fotnot: Ja, jag inser att automaterna står väldigt rätt för de som inte har koll på sina biljetter. Om jag inte vet att jag måste fylla på mitt kort så får jag ju reda på det när jag först försöker blippa det och det inte går. kan det vara bra att ha blippautomaterna först... Men allvarligt, är det många som inte vet när det börjar bli dags att fylla på?

7 kommentarer:

  1. För egen del struntar jag i vem som är ansvarig för vad och så vidare. De som tar mina pengar är de som är ansvariga inför mig. Därefter får DE vända sig till sina andra nissar de måste bråka med.

    Den som tar betalt har sålt tjänsten och är således ansvarig säljare oavsett vems felet egentligen är.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Kane!

      Jag håller i princip med dig, jag ser det ju främst som att SJ är ansvariga inför mig som betalande kund. Men det är ju också så att det finns andra aktörer som ansvarar för andra delar av infrastrukturen, och i någon mån är man ju "kund" hos dem också. Jag betalar ju till exempel skatt, som politikerna fördelar. Tycker jag att de fördelar fel måste jag ju klaga på dem. Och om Trafikverket, som tar del av mina skattepengar, inte sköter sig vill jag gärna klaga på dem också, osv. Men som sagt, jag håller i princip med mig. Den direkta och mest påtagliga transaktionen är ju mellan mig som kund och SJ som tar betalt för tjänsten. Och därmed betraktar jag dem som huvudansvariga för mitt resande.

      Allt gott,

      Eric

      Radera
  2. Om din mjölk är sur vänder du dig till din handlare och påtalar detta. Handlaren kommer möjligen referera till mejeriet och att nåt blivit fel men självklart löser han/hon (INTE hen) problemet och sen är det bra med den saken. Det finns en del som skulle skriva till sitt mejeri och vilja ha kompensation och annat trams men det är tack och lov inte alla som tävlar i våra två nationalsporter "kränkt" och "kompensationskrävande".

    Poängen är att handlaren ersätter din mjölk om denne inte är ett rikspucko. Så fungerar goda kundrelationer och fungerar så även om det inte är handlarens fel egentligen. Men han sålde mjölken, alltså löser han problemet.

    SvaraRadera
  3. Kanske som komplement borde det finnas så man kan blippa sitt kort i rulltrappan.

    Så först är det en avläsare och någon meter efter så sitter det en skärm så man kan läsa vad som visas om resan (om man bryr sig).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Anonym!

      En god idé. Som jag tyvärr tror det blir svårt att få gehör för. Aktörerna verkar ha svårt att ta till sig feedback av diverse slag...

      Allt gott!

      Eric

      Radera
  4. Hej Eric!
    Tack för ett insiktsfullt inlägg. Många aktörer är det och även för oss som jobbar med denna typ av frågor är det ibland en utmaning att hålla reda på vem som har ansvar för vad på och omkring stationsmiljöerna.

    Dock kanske inte en fika med infraministern behövs för just denna fråga. En fika med oss som jobbar med detta i vardagen kanske räcker rätt ganska långt...

    Vi på operatörssidan jobbar tillsammans med Jernhusen och Trafikverket för att - i alla fall på lite längre sikt - möta ett ökat resande, tillgodose behovet av relevant information och schyssta möjligheter för alla resenärer att köpa biljetter innan vi går ombord på tåget. Precis som jag skrev i en annan kommentar krävs dock även här en rejäl portion tålamod...

    I fallet med SJ Regional automater och kortläsare på Stockholm C och Uppsala C finns bakgrunden till nuvarande placeringar att finna i de ombyggnationer som pågått/pågår. De fyra automaterna på plattformen mellan spår 3 och 4 i Stockholm var den enda lösning som alla parter kunde acceptera under byggtiden. Nu när planken snart är borta kommer förhoppningsvis fler automater kunna installeras i anslutning till spår 3 och 4.

    På Uppsala C finns numera cirka 20 nya SJ Regional-automater och analyser pågår just nu för att ta reda på om nuvarande placering av automater och kortläsare är optimal, eller om ev. omflyttningar kommer bli aktuella.

    PS.
    I SJs lathund på: http://www.sj.se/content/1/c6/16/76/62/SJ_Regional_automat_lathund_mars2012.pdf finns en bild på knappen "Registrera resa" i automaten. Denna kan sedan en tid tillbaka användas för att nyttja automaten som kortläsare.

    Vänliga hälsningar:

    Klas Bringert
    TiM-koordinator, SJ Regional

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Klas!

      Tack för ditt inlägg. Jag har viss förståelse när det gäller Stockholm C. Hoppas bara inte automaterna "råkar bli kvar" som de är idag efter ombyggnationen...

      När det gäller Uppsala tycker jag det är märkligt att man inte kunde ha tänkt till från början. Det är som sagt ytterst lite yta som inte är takförsett. Och så väljer man att ställa kortavläsarna DÄR! Jag tycker det är knäppt.

      Men det är väl bra att ni utvärderar. Bara kostnaden för att flytta om dem inte läggs på biljettpriset, när den lätt hade kunnat undvikas med lite tankeverksamhet från början liksom...

      Allt gott,

      Eric

      Radera