Och jag är tågmästaren

Imorse blev mitt tåg, 08:11, inställt. Sms:et om det kom 08:10 och de hänvisade till 09:11. Tack SJ, det var ju till stor hjälp. Hade de skickat det sms:et en kvart tidigare hade ju folk kunnat ta 08:00 tåget istället. Eller så hade kunnat sova en timme till. Noterade som tur var att det där 08:00-tåget också var försenat. Hann precis med.

Men det här var ändå inte dagens stora händelse. Nej, dagens stora händelse utspelade sig på väg hem istället. Jag tog ett lite tidigare tåg än vanligt för jag skulle hinna träffa en snubbe som ska laga mina persienner.

Någonstans efter Märsta rusar en kvinna nerför mittgången mot personalkupén. Det syns på henne att något är fel. 30 sekunder senare går kvinnan tillbaks, med de två ombordansvariga hack i häl. Ytterligare någon minut senare väller det ut folk från vagnen bredvid, in i min vagn. Jag frågar någon av dem vad som har hänt.

Det brinner.

Tåget stannar till. Lokförarens röst hörs högtalarsystemet.

Jaaa, det var lokföraren här. Anledningen till att vi står här är att vi ska undersöka ett tekniskt fel.

Va? Ett tekniskt fel? Är det så det heter när tåget brinner? OK, jag antar att han säger så för att inte sprida panik. Och jag antar att det inte kan vara så farligt om vi inte får någon information om att det är dags att utrymma tåget. Å andra sidan är det rätt sällan man får information av SJ över huvud taget... Vad göra? Jag spelar Word Feud.

Tiden går. Och vi står stilla. Och vi hör ingenting. Jag inser att jag inte kommer hinna hem i tid för att träffa persiennsnubben. Ringer och avbokar.

- Tjena Lasse, Eric här, vi skulle träffas angående en persienn som behöver lagas hos mig.
- Ja, tjena, tjena...
- Du, det tåget jag sitter på brinner, så jag kommer nog inte hinna hem innan klockan sex.
- Jaha, nä, nä...
- Men du kanske har tid senare i veckan?
- Ja, jo, jo, jag har lite andra jobb i området senare i veckan, så jag hör av mig så bokar vi in något nytt.
- Kanon, vi hörs senare då.
- Ja, det gör vi, hej, hej.
- Hej.

Han lät lite förbluffad. Men vem kan klandra karl'n? Det är nog inte varje dag någon hör av sig och säger att man sitter på ett brinnande tåg. Persiennerna får vänta, det tycker nog Lasse är förståeligt.

Efter kanske 20 minuter bryts tystnaden.

Ja, vi vet att det har varit lite dåligt med information här men anledningen till att vi står stilla är att vi hade kraftig rökutveckling i en av vagnarna från bromsarna. Vagnen är nu utrymd och avstängd och bromsarna har stängts av så vi rullar strax vidare.

Mycket riktigt, strax därpå rullar vi vidare. Precis innan Stockholm stannar vi, som vanligt, för att vänta på ett ledigt spår.

Ja, då inkommer vi strax till Stockholm central. Och vi ber om ursäkt för förseningen som alltså berodde på kraftig rökutveckling... eller inte så kraftig... men hela vagnen var fylld med rök... eller, inte fylld med rök, lite rök, men det luktade väldigt mycket rök... Och om det är någon som saknar ett par herrhandskar från den utrymda vagnen så har jag dem. Och jag är tågmästaren.

Vi rullar in till Stockholm C och är välbehållna allihop. Möjligtvis med undantag för tågmästaren som antingen har fått i sig lite mycket av den där röken eller som bara är lite skärrad över situationen, men som hur som helst precis har levererat ett av de mest flummiga meddelanden jag har hört på ett tåg.