Imorse blev mitt tåg, 08:11, inställt. Sms:et om det kom 08:10 och de hänvisade till 09:11. Tack SJ, det var ju till stor hjälp. Hade de skickat det sms:et en kvart tidigare hade ju folk kunnat ta 08:00 tåget istället. Eller så hade kunnat sova en timme till. Noterade som tur var att det där 08:00-tåget också var försenat. Hann precis med.
Men det här var ändå inte dagens stora händelse. Nej, dagens stora händelse utspelade sig på väg hem istället. Jag tog ett lite tidigare tåg än vanligt för jag skulle hinna träffa en snubbe som ska laga mina persienner.
Någonstans efter Märsta rusar en kvinna nerför mittgången mot personalkupén. Det syns på henne att något är fel. 30 sekunder senare går kvinnan tillbaks, med de två ombordansvariga hack i häl. Ytterligare någon minut senare väller det ut folk från vagnen bredvid, in i min vagn. Jag frågar någon av dem vad som har hänt.
Det brinner.
Tåget stannar till. Lokförarens röst hörs högtalarsystemet.
Jaaa, det var lokföraren här. Anledningen till att vi står här är att vi ska undersöka ett tekniskt fel.
Va? Ett tekniskt fel? Är det så det heter när tåget brinner? OK, jag antar att han säger så för att inte sprida panik. Och jag antar att det inte kan vara så farligt om vi inte får någon information om att det är dags att utrymma tåget. Å andra sidan är det rätt sällan man får information av SJ över huvud taget... Vad göra? Jag spelar Word Feud.
Tiden går. Och vi står stilla. Och vi hör ingenting. Jag inser att jag inte kommer hinna hem i tid för att träffa persiennsnubben. Ringer och avbokar.
- Tjena Lasse, Eric här, vi skulle träffas angående en persienn som behöver lagas hos mig.
- Ja, tjena, tjena...
- Du, det tåget jag sitter på brinner, så jag kommer nog inte hinna hem innan klockan sex.
- Jaha, nä, nä...
- Men du kanske har tid senare i veckan?
- Ja, jo, jo, jag har lite andra jobb i området senare i veckan, så jag hör av mig så bokar vi in något nytt.
- Kanon, vi hörs senare då.
- Ja, det gör vi, hej, hej.
- Hej.
Han lät lite förbluffad. Men vem kan klandra karl'n? Det är nog inte varje dag någon hör av sig och säger att man sitter på ett brinnande tåg. Persiennerna får vänta, det tycker nog Lasse är förståeligt.
Efter kanske 20 minuter bryts tystnaden.
Ja, vi vet att det har varit lite dåligt med information här men anledningen till att vi står stilla är att vi hade kraftig rökutveckling i en av vagnarna från bromsarna. Vagnen är nu utrymd och avstängd och bromsarna har stängts av så vi rullar strax vidare.
Mycket riktigt, strax därpå rullar vi vidare. Precis innan Stockholm stannar vi, som vanligt, för att vänta på ett ledigt spår.
Ja, då inkommer vi strax till Stockholm central. Och vi ber om ursäkt för förseningen som alltså berodde på kraftig rökutveckling... eller inte så kraftig... men hela vagnen var fylld med rök... eller, inte fylld med rök, lite rök, men det luktade väldigt mycket rök... Och om det är någon som saknar ett par herrhandskar från den utrymda vagnen så har jag dem. Och jag är tågmästaren.
Vi rullar in till Stockholm C och är välbehållna allihop. Möjligtvis med undantag för tågmästaren som antingen har fått i sig lite mycket av den där röken eller som bara är lite skärrad över situationen, men som hur som helst precis har levererat ett av de mest flummiga meddelanden jag har hört på ett tåg.
31 januari 2012
En dålig morgon
Igår tappade jag bort mitt pendlarkort. Kom till resebutiken vid Stockholm C på morgonen i god tid innan min avgång och gled förbi kön med mitt svarta SJ-priokort.
- Hej, jag har tappat bort mitt pendlarkort.
- Vad är det för kort?
- En kombinationsbiljett: SJ mellan Stockholm och Uppsala och så SL i Stockholm dårå.
- Vi kan tyvärr inte ge dig ett nytt.
- Men jag har kvittot.
- Det går inte.
- Varför inte?
- Vi behöver biljettnumret.
- Men jag har registrerat biljettnumret på mitt SJ Prio-konto, när jag registrerade poängen för köpet. Kan ni inte kolla upp det?
- Nej, det går inte - vi kan inte spåra det.
Jag vet inte varför hon skulle försöka spåra mitt borttappade kort. Kanske menade hon att de vill kunna försäkra sig om att ingen annan använder det. Jag var lite för morgontrött för att ge mig in i den diskussionen. Eller så var jag för trött för att ens förstå vad hon menade.
- Jaha, vad ska jag göra då?
- Du får ta det på hemförsäkringen.
- Vadå, jag ska polisanmäla att mitt pendlarkort är borttappat och gå igenom hela processen med mitt försäkringsbolag - det kommer ta flera dagar...
- Ja, så får du nog göra...
- Men hur ska jag resa under tiden, menar du att jag ska köpa ett nytt pendlarkort här och nu för att kunna resa under den tiden? Som jag redan har ett pendlarkort för?
- Ja.
- Det är ju jättekonstigt, helt sjukt.
- Ja, men så är tyvärr reglerna.
- Jag har ju kvittot, är inte det bevis nog för att jag är berättigad till resor under den här perioden?
- Tyvärr så går det int...
Det där sista hörde jag bara på lite håll, jag vände ryggen till och började gå därifrån så fort jag hörde "Tyvärr" för andra gången.
Jag funderar ett tag på att gå upp till SJ-prioloungen och klaga lite för personalen där men misstänker att de bara kommer hänvisa mig ner till resebutiken där jag precis har varit. Och dit har jag ingen lust att gå igen. Går och köper en enkelbiljett i automaten istället, tänker att det var bättre att hinna med tåget och försöka lösa problemet med mitt borttappade kort på resebutiken i Uppsala istället.
Kommer till perrongen. Tåget försenat. Typiskt. 08:23 är den nya tiden satt till. Typ 08:25 dyker ett annat tåg upp på spår 3. Jag går fram till förarhytten och lokföraren sticker ut huvudet.
- Hej, det här är inte Uppsala-tåget va?
- Nej, det här ska gå till Falun.
- OK, när då?
- Ja, det är inte jag som ska köra det men jag ska kolla.
Hon tar fram en tidtabell och bläddrar lite. Under tiden ser jag att ganska många människor har börjat gå på tåget.
- 08:44 ska det här gå. Men det stannar i Uppsala också.
- Jaha, men 08:11-tåget till Uppsala är försenat och det står att det ska gå från det här spåret om - förlåt, för - två minuter sedan...
- Jaha...
- ...men nu står ju ditt tåg här.
- Ja... Vänta lite så ska jag kolla med trafikcentralen var det tåget är någonstans.
Hon går in i förarhytten igen och ringer ett samtal. Sticker ut huvudet två minuter senare.
- Du, det där tåget är inte i närheten.
- OK, för det står ju fortfarande på skyltarna...
- Ja, de ska göra ett utrop nu.
- OK, och så kanske du kan göra ett utrop på tåget för alla som gick på nu och tror att det är Uppsala-tåget.
- Ja, det ska jag göra. Det är bra att du säger till.
- Det är lugnt.
Jag vänder mig om och precis som jag inser att att en ansenlig hop med människor har samlats bakom mig överöses jag med frågor. Vad sa hon, är det här Uppsalatåget, när går det här tåget, går det inte ett tåg 08:41 också, vad sa hon, var är det försenade tåget, stannar det här tåget i Uppsala...?
Jag svarar på några av frågorna och smiter därifrån. Orkar inte misstas för en SJ-anställd. Utropet kommer. Och jag funderar över när sms:et kan tänkas komma. Det kommer inte. Överhuvudtaget.
Jag blir förbannad när jag tänker på den där sms-tjänsten. Hela förra veckan fick jag hur många sms som helst om att tågen - ja, typ alla tåg - saknade en förstaklassvagn. Men de kan inte bemöda sig om att skicka ut ett sms när det faktiskt handlar om något relevant - som att ett tåg är försenat med vem-vet-hur-många minuter. Tåget kanske till och med blev inställt, vad vet jag, men inte tusan fick man något sms. Det är uselt.
Det bästa alternativet blir till slut att sätta sig på det där Falun-tåget. Många står. Jag lider med dem. Men är mest förbannad. För att jag har tappat bort mitt pendlarkort och tydligen inte kan få ett nytt, utan tvingas köpa ett nytt. Och för att tåget är försenat och man inte har fått någon information förän man har tagit saken i egna händer och kollat upp grejer som SJ:s personal borde hålla koll på och informera om. Sitter också och hatar de där dubbeldäckarna, som Falun-tågen är, de är så sjukt obekväma. Kan inte sova.
Sitter och dödar restid med att rensa plånboken på skräp. Hittar mitt pendlarkort i sedelfacket, där jag aldrig har haft det förut. Typiskt, då sitter jag här med ett giltigt pendlarkort och en giltig enkelbiljett som jag har köpt för att komma för sent till jobbet. Funderar på vilken av biljetterna jag ska visa upp om det blir kontroll. Det blir ingen kontroll - personalen kan nog inte ta sig fram när folk står upp i gångarna för att det är så trångt. Finner tröst i att jag i alla fall hittade mitt pendlarkort och slipper kontakta polisen, försäkringen och - framför allt - slipper gå in i SJ:s resebutik i igen.
- Hej, jag har tappat bort mitt pendlarkort.
- Vad är det för kort?
- En kombinationsbiljett: SJ mellan Stockholm och Uppsala och så SL i Stockholm dårå.
- Vi kan tyvärr inte ge dig ett nytt.
- Men jag har kvittot.
- Det går inte.
- Varför inte?
- Vi behöver biljettnumret.
- Men jag har registrerat biljettnumret på mitt SJ Prio-konto, när jag registrerade poängen för köpet. Kan ni inte kolla upp det?
- Nej, det går inte - vi kan inte spåra det.
Jag vet inte varför hon skulle försöka spåra mitt borttappade kort. Kanske menade hon att de vill kunna försäkra sig om att ingen annan använder det. Jag var lite för morgontrött för att ge mig in i den diskussionen. Eller så var jag för trött för att ens förstå vad hon menade.
- Jaha, vad ska jag göra då?
- Du får ta det på hemförsäkringen.
- Vadå, jag ska polisanmäla att mitt pendlarkort är borttappat och gå igenom hela processen med mitt försäkringsbolag - det kommer ta flera dagar...
- Ja, så får du nog göra...
- Men hur ska jag resa under tiden, menar du att jag ska köpa ett nytt pendlarkort här och nu för att kunna resa under den tiden? Som jag redan har ett pendlarkort för?
- Ja.
- Det är ju jättekonstigt, helt sjukt.
- Ja, men så är tyvärr reglerna.
- Jag har ju kvittot, är inte det bevis nog för att jag är berättigad till resor under den här perioden?
- Tyvärr så går det int...
Det där sista hörde jag bara på lite håll, jag vände ryggen till och började gå därifrån så fort jag hörde "Tyvärr" för andra gången.
Jag funderar ett tag på att gå upp till SJ-prioloungen och klaga lite för personalen där men misstänker att de bara kommer hänvisa mig ner till resebutiken där jag precis har varit. Och dit har jag ingen lust att gå igen. Går och köper en enkelbiljett i automaten istället, tänker att det var bättre att hinna med tåget och försöka lösa problemet med mitt borttappade kort på resebutiken i Uppsala istället.
Kommer till perrongen. Tåget försenat. Typiskt. 08:23 är den nya tiden satt till. Typ 08:25 dyker ett annat tåg upp på spår 3. Jag går fram till förarhytten och lokföraren sticker ut huvudet.
- Hej, det här är inte Uppsala-tåget va?
- Nej, det här ska gå till Falun.
- OK, när då?
- Ja, det är inte jag som ska köra det men jag ska kolla.
Hon tar fram en tidtabell och bläddrar lite. Under tiden ser jag att ganska många människor har börjat gå på tåget.
- 08:44 ska det här gå. Men det stannar i Uppsala också.
- Jaha, men 08:11-tåget till Uppsala är försenat och det står att det ska gå från det här spåret om - förlåt, för - två minuter sedan...
- Jaha...
- ...men nu står ju ditt tåg här.
- Ja... Vänta lite så ska jag kolla med trafikcentralen var det tåget är någonstans.
Hon går in i förarhytten igen och ringer ett samtal. Sticker ut huvudet två minuter senare.
- Du, det där tåget är inte i närheten.
- OK, för det står ju fortfarande på skyltarna...
- Ja, de ska göra ett utrop nu.
- OK, och så kanske du kan göra ett utrop på tåget för alla som gick på nu och tror att det är Uppsala-tåget.
- Ja, det ska jag göra. Det är bra att du säger till.
- Det är lugnt.
Jag vänder mig om och precis som jag inser att att en ansenlig hop med människor har samlats bakom mig överöses jag med frågor. Vad sa hon, är det här Uppsalatåget, när går det här tåget, går det inte ett tåg 08:41 också, vad sa hon, var är det försenade tåget, stannar det här tåget i Uppsala...?
Jag svarar på några av frågorna och smiter därifrån. Orkar inte misstas för en SJ-anställd. Utropet kommer. Och jag funderar över när sms:et kan tänkas komma. Det kommer inte. Överhuvudtaget.
Jag blir förbannad när jag tänker på den där sms-tjänsten. Hela förra veckan fick jag hur många sms som helst om att tågen - ja, typ alla tåg - saknade en förstaklassvagn. Men de kan inte bemöda sig om att skicka ut ett sms när det faktiskt handlar om något relevant - som att ett tåg är försenat med vem-vet-hur-många minuter. Tåget kanske till och med blev inställt, vad vet jag, men inte tusan fick man något sms. Det är uselt.
Det bästa alternativet blir till slut att sätta sig på det där Falun-tåget. Många står. Jag lider med dem. Men är mest förbannad. För att jag har tappat bort mitt pendlarkort och tydligen inte kan få ett nytt, utan tvingas köpa ett nytt. Och för att tåget är försenat och man inte har fått någon information förän man har tagit saken i egna händer och kollat upp grejer som SJ:s personal borde hålla koll på och informera om. Sitter också och hatar de där dubbeldäckarna, som Falun-tågen är, de är så sjukt obekväma. Kan inte sova.
Sitter och dödar restid med att rensa plånboken på skräp. Hittar mitt pendlarkort i sedelfacket, där jag aldrig har haft det förut. Typiskt, då sitter jag här med ett giltigt pendlarkort och en giltig enkelbiljett som jag har köpt för att komma för sent till jobbet. Funderar på vilken av biljetterna jag ska visa upp om det blir kontroll. Det blir ingen kontroll - personalen kan nog inte ta sig fram när folk står upp i gångarna för att det är så trångt. Finner tröst i att jag i alla fall hittade mitt pendlarkort och slipper kontakta polisen, försäkringen och - framför allt - slipper gå in i SJ:s resebutik i igen.
24 januari 2012
Snälla SJ...
KAN NI SLUTA SKICKA SMS OM ATT DEN ENA ELLER DEN ANDRA FÖRSTAKLASSVAGNEN SAKNAS?! FÖR HELVETE!
Tack.
Tack.
23 januari 2012
Ibland den norra, ibland den södra
Det är lustigt - jag har alltid undrat hur många olika sms kan man få samma dag, om samma sak. Idag kom jag en liten bit närmare svaret. Minst sju.
Det började imorse, fem minuter i sex:
Tåg 804 den 23jan [sic] 2012 med avgångstid klockan 06.11 från Stockholm har den norra 1:a klass vagnen [sic] indragen.
Tio minuter över sex kom det ett annat sms, denna gång om att tåget 06:41 går som en dubbeldäckare istället för ordinarie lok och vagn.
Men en halvtimme senare är vi tillbaka på temat "tåget saknar en förstaklassvagn". Och så fortsätter det resten av dagen. SJ gick bananas med den här informationen, hela sju sms får jag alltså som handlar om det här med förstaklassvagnar. Den största variationen (förutom att det handlade om lite olika avgångar) var att det ibland var den norra förstaklassvagnen som saknades, ibland den södra.
Man undrar ju - gick förstaklassvagnarna sönder en efter en under hela dagen? Det ter sig för mig osannolikt. De måste ju ha vetat hur många förstaklassvagnar de hade när de började arbetsdagen med att sätta ihop tåg, eller? Och i så fall, hade de inte kunnat bara skicka ett sms?
Hej! Idag är risken stor att du får åka med ett tåg som saknar en förstaklassvagn. Det kan vara den norra, det kan vara den södra. Hejdå!
Jag bjuder på den SJ, om ni skulle behöva den i framtiden.
Det började imorse, fem minuter i sex:
Tåg 804 den 23jan [sic] 2012 med avgångstid klockan 06.11 från Stockholm har den norra 1:a klass vagnen [sic] indragen.
Tio minuter över sex kom det ett annat sms, denna gång om att tåget 06:41 går som en dubbeldäckare istället för ordinarie lok och vagn.
Men en halvtimme senare är vi tillbaka på temat "tåget saknar en förstaklassvagn". Och så fortsätter det resten av dagen. SJ gick bananas med den här informationen, hela sju sms får jag alltså som handlar om det här med förstaklassvagnar. Den största variationen (förutom att det handlade om lite olika avgångar) var att det ibland var den norra förstaklassvagnen som saknades, ibland den södra.
Man undrar ju - gick förstaklassvagnarna sönder en efter en under hela dagen? Det ter sig för mig osannolikt. De måste ju ha vetat hur många förstaklassvagnar de hade när de började arbetsdagen med att sätta ihop tåg, eller? Och i så fall, hade de inte kunnat bara skicka ett sms?
Hej! Idag är risken stor att du får åka med ett tåg som saknar en förstaklassvagn. Det kan vara den norra, det kan vara den södra. Hejdå!
Jag bjuder på den SJ, om ni skulle behöva den i framtiden.
19 januari 2012
Det var inte jag
I förrgår attackerades alltså en tågmästare på Uppsalapendeln av en resenär. For the record: det var inte jag.
Däremot har jag många gånger tänkt på hur jobbigt det måste vara att ha ett av Sveriges minst omtyckta företag som arbetsgivare. Oavsett om alla brister som resenärerna upplever beror på tågoperatörerna (i mitt fall SJ), Trafikverket, politikerna eller någon helt annan - så är det ju väldigt sällan ombordpersonalens fel när något går snett. Men det är de som står i skottgluggen, tillsammans med kollegorna på resebutikerna.
Av ombordpersonalen förväntar jag mig egentligen två saker. Ett trevligt bemötande, vilket man faktiskt oftast får, och viss grundläggande information när något inte funkar. Det senare är det väl lite sisådär med, men det är ju faktiskt inte alltid personalen själva har fått någon information att förmedla.
Så jag tycker nog lite synd om de som jobbar på t.ex. SJ. Så mycket skit de får ta för något de oftast inte kan rå för. Det har uppenbarligen sina nackdelar att representera ett av Sveriges sämsta företag.
18 januari 2012
I tid men stående
Hört på väg mellan Stockholm och Göteborg igår:
Vi har nu kört in förseningen och är i tid. Tyvärr blir vi stående här ett tag för att invänta tågmöte.
Tack Liza. Hoppas väntan inte blev alltför lång.
Vi har nu kört in förseningen och är i tid. Tyvärr blir vi stående här ett tag för att invänta tågmöte.
Tack Liza. Hoppas väntan inte blev alltför lång.
13 januari 2012
Påven är katolik
Ja, tänk - det snöade i år igen. I Uppsala ligger snön som mest kanske två centimeter djup, enligt min egen bedömning. Två centimeter låter inte som så mycket i mina öron. Räcker det verkligen för att skapa problem i tågtrafiken? Jodå, lika säkert som att påven är katolik räcker det med två centimeter snö för att sms:en om förseningar och inställda tåg ska börja trilla in.
Jag har slutat bli förvånad när det gäller snö och inställda tåg men blir ändå lite irriterad. För typiskt nog är det tåget jag tänkte ta helt inställt, så nu får jag vänta i en halvtimme. Minst.
Jag har slutat bli förvånad när det gäller snö och inställda tåg men blir ändå lite irriterad. För typiskt nog är det tåget jag tänkte ta helt inställt, så nu får jag vänta i en halvtimme. Minst.
Upp och ner
Igår på väg hem såg jag en - till synes nykter - snubbe försöka komma upp till plattformen genom att kliva på rulltrappan som gick nedåt. Lika snabbt som han hade klivit på rulltrappan åkte han ju av den igen men han höll sig som tur var på benen. Han skakade lite på huvudet åt sig själv som för att säga "jag fattar inte att jag precis gjorde det där" och klev på rätt rulltrappa, den som gick uppåt. Iskallt.
Det hade ju varit en sak om han hade varit upptagen med att sms:a eller av någon anledning kollade på mobilen, läste tidningen medan han gick eller något liknande. Men nu var det inte så. Han bara gick på fel rulltrappa. Jag har aldrig sett någon göra så förut. Stackarn måste ju ha haft en tuff vecka på jobbet eller något och varit lite trött i huvudet...
Det gjorde i alla fall min kväll, jag satt och log för mig själv hela vägen hem till Stockholm.
Det hade ju varit en sak om han hade varit upptagen med att sms:a eller av någon anledning kollade på mobilen, läste tidningen medan han gick eller något liknande. Men nu var det inte så. Han bara gick på fel rulltrappa. Jag har aldrig sett någon göra så förut. Stackarn måste ju ha haft en tuff vecka på jobbet eller något och varit lite trött i huvudet...
Det gjorde i alla fall min kväll, jag satt och log för mig själv hela vägen hem till Stockholm.
12 januari 2012
Tom Hanks i Pressbyråkeps
På väg hem igår gick jag in på Pressbyrån på Uppsala C. På Pressbyrån kostar en liten, vanlig svart kaffe 15 kronor. En espresso kostar också 15 kronor. De har ett erbjudande om kaffe med bulle för 20 kronor.
Snubben framför mig i kön ber om ett paket cigg och en espresso med bulle. Han ser ut att vara runt 35, talar bra svenska men bryter lite på engelska. Damen bakom kassan är äldre och - tänker jag - ser ganska trött ut på sitt jobb.
- Och så var det en kaffe med bulle, vanligt svart kaffe?
- Nej, espresso, tack.
- Enkel eller dubbel?
- Enkel.
Damen i kassan knappar in grejerna i kassaapparaten.
- Det blir 68 kronor då.
- Men var det inte kaffe med bulle för 20 kronor?
- Nej, det gäller bara om du tar svart kaffe.
- Eh, OK, då tar jag väl det då.
Snubben tittar bort mot kaffemaskinerna - priserna hänger ovanför.
- Men en espresso kostar ju lika mycket som en svart kaffe.
- Ja, men det är kombinationen med bullen...
- Eh, OK.
- ...annars går det inte. Det är kombinationen. Vill du fortfarande ha bullen?
- Ja.
Damen slutför de nödvändiga korrigeringarna i kassan.
- Så, då blir det 64 kronor istället.
Mannen får sin pappkopp, betalar och lommar iväg mot kaffemaskinen.
Jag står där och tänker. Vadå kombinationen med bullen? En espresso med bulle är också en kombination med en bulle. Jag förstår ingenting - vad försöker hon säga? Är det fel kombination? Är det en hemlig kod? För en stund känns det som att jag precis har bevittnat en scen ur nästa Dan Brown-roman. Jahaaaa - det är kombinationen med bullen! Kombinationen kommer att avslöja allt! Bullen är nyckeln! Ta rätt bulle och rätt sorts kaffe så kommer Tom Hanks dyka upp "under cover" bakom den andra kassan i en Pressbyråkeps och Illuminatifarbröderna som har haft en superhemlig sammankomst på lagret kommer bli alldeles förskräckta när de ser honom och så kommer de roffa åt sig så många Pressbyråservetter de kan bära och rusa upp mot Upptåget för att fly till Tierp.
- Nästa!
Jaha, ojdå, det var visst min tur. Jag vaknar till. Betalar för min cola. Och hoppas att snubben tryckte på espressoknappen ändå.
11 januari 2012
SJ-frukost
Imorse kom jag till Centralen med tio minuter till godo innan tåget skulle gå. Jag hade inte hunnit äta frukost hemma så jag bestämde mig för att utforska SJ-loungen och se om man iaf kunde hitta en knäckemacka.
Blev faktiskt positivt överaskad. Det fanns två olika sorters knäckebröd, drickyoghurt, vanlig yoghurt, flingor och müsli. Och så kaffe, te, juice och vatten så klart. Pålägg är ju en relevant del av frukostmackan, tycker jag, och på den fronten var utbudet tyvärr lite magert så det drar ner betyget lite. Sammanfattningsvis var det väl inte riktigt som en hotellfrukost, men inte långt ifrån heller så jag var trots allt lite imponerad.
Har svårt att se att det kommer bli en vana att äta frukost på SJ-loungen, men i nödlägen är det skönt att veta att det är ett gångbart alternativ. Om inte annat blir det ju mycket billigare än att köpa med sig en macka och juice från något av kaféerna i centralhallen - så det ska jag försöka undvika helt i framtiden.
Blev faktiskt positivt överaskad. Det fanns två olika sorters knäckebröd, drickyoghurt, vanlig yoghurt, flingor och müsli. Och så kaffe, te, juice och vatten så klart. Pålägg är ju en relevant del av frukostmackan, tycker jag, och på den fronten var utbudet tyvärr lite magert så det drar ner betyget lite. Sammanfattningsvis var det väl inte riktigt som en hotellfrukost, men inte långt ifrån heller så jag var trots allt lite imponerad.
Har svårt att se att det kommer bli en vana att äta frukost på SJ-loungen, men i nödlägen är det skönt att veta att det är ett gångbart alternativ. Om inte annat blir det ju mycket billigare än att köpa med sig en macka och juice från något av kaféerna i centralhallen - så det ska jag försöka undvika helt i framtiden.
10 januari 2012
Klappa varg
Idag skulle jag gå in och registrera mina SJ-priopoäng för kombibiljetten (SJ/SL) jag köpte igår. Med vanliga månadskort och 10-resorskort sköts det automatiskt när man fyller på sitt kort. Trodde jag. Eller jo, det sköts automatiskt. Om man har registrerat rätt kort.
Det hade inte jag. Det kort som var registrerat på mig slutade användas för två år sedan, fick jag reda på när jag ringde upp. Jag har i och för sig något vagt minne av att jag tappade bort mitt kort och när jag fick ett nytt måste jag ha glömt bort att registrera det på SJ-prio. Så jag har pendlat i två år utan att få några poäng för mina resor, men det är ju my bad.
Man kan ju tycka att jag borde ha upptäckt den här fadäsen tidigare men jag har ju inte riktigt haft anledning att gå in på SJ-prios hemsida eftersom jag trodde att mina poängen registrerades automatiskt. Det hela löste sig på ett alldeles utmärkt sätt genom att herren på andra sidan tråden kunde efterregistrera de poäng som jag har handlat för på det nya kortet. Det blev nästan 40 000 nya poäng, rätt in på saldot.
Tack för det SJ!
Då ska vi se... vad kan jag köpa för 40 000 poäng? Genom SJ:s samarbetsparter finns det lite olika grejer att välja på förutom resor med SJ och diverse bistroerbjudanden. Varför inte "Magic Dinner för två" för 38 000 poäng? Mja, halvsugen. "Klappa varg" för 33 000 poäng? Hmm... Kanske ska jag vänta tills jag har 66 000 och så ska jag klappa vargen två gånger i rad. Det vore väl något?
Det hade inte jag. Det kort som var registrerat på mig slutade användas för två år sedan, fick jag reda på när jag ringde upp. Jag har i och för sig något vagt minne av att jag tappade bort mitt kort och när jag fick ett nytt måste jag ha glömt bort att registrera det på SJ-prio. Så jag har pendlat i två år utan att få några poäng för mina resor, men det är ju my bad.
Man kan ju tycka att jag borde ha upptäckt den här fadäsen tidigare men jag har ju inte riktigt haft anledning att gå in på SJ-prios hemsida eftersom jag trodde att mina poängen registrerades automatiskt. Det hela löste sig på ett alldeles utmärkt sätt genom att herren på andra sidan tråden kunde efterregistrera de poäng som jag har handlat för på det nya kortet. Det blev nästan 40 000 nya poäng, rätt in på saldot.
Tack för det SJ!
Då ska vi se... vad kan jag köpa för 40 000 poäng? Genom SJ:s samarbetsparter finns det lite olika grejer att välja på förutom resor med SJ och diverse bistroerbjudanden. Varför inte "Magic Dinner för två" för 38 000 poäng? Mja, halvsugen. "Klappa varg" för 33 000 poäng? Hmm... Kanske ska jag vänta tills jag har 66 000 och så ska jag klappa vargen två gånger i rad. Det vore väl något?
9 januari 2012
Sladderpapper
Jag har hållt ut i det längsta men nu går det inte längre. Jag måste sluta cykla för säsongen. Annars brukar jag alltså, när vädret tillåter, cykla från hemifrån till Stockholm C, ta tåget till Uppsala och cykla från Uppsala C till jobbet. Och så tvärtom när jag ska hem på kvällen.
Imorse kändes det som att jag inte hade någon panna när jag kom fram till tåget, trots att jag hade mössa under cykelhjälmen. Och då var det ju egentligen inte särskilt kallt. Så nu ställer jag in cykeln för säsongen. Det kanske är säkrast så också, nu när väglaget fryser på lite också.
Så när jag kom fram till Uppsala gick jag in på SJ:s resebutik för att köpa en kombinationsbiljett (månadskort på både SJ och SL). Drog mitt svarta SJ-priokort i kölappsmaskinen och fick ut mitt nummer. En vänlig ung man, som tydligen skulle lämna sin plats i kön, kom fram med en vanlig kölapp och sa att jag kunde få den.
- Nej tack, det är bra.
- Men ta min lapp så slipper du vänta så länge, jag har stått ett tag...
- Jo, men jag har svart SJ-priokort och då har man förtur.
- Jah...
Biibop, det blir min tur.
- Tack ändå...
Jag kunde inte låta bli att le lite åt situationen - en konstig slags skadeglädje kom över mig. Här har snubben stått vem-vet-hur-länge och så kommer jag in och glider förbi i gräddfilen... Jag kände mig på en gång taskig för han hade ju bara velat vara snäll men såhär i efterhand vet jag inte vad mer jag kunde ha sagt. Jag förklarade ju bara läget men han tyckte nog att jag var lite stroppig ändå. Nåja, jag kan i alla fall härmed bekräfta att förtur i SJ:s resebutiker är något som faktiskt funkar om man har det svarta SJ-priokortet.
Tidigare bestod kombinationsbiljetten av en sladdrig papperslapp till SJ-trafiken och en kartongbit (som man kan dra i spärren) till SL-trafiken. På senare tid har det talats om ett plastkort som man klarar både SJ- och SL-trafiken på. Det sades att det skulle vara klart i december, men nu fick jag lära mig att man har skjutit på det och att man får vänta till februari innan det blir verklighet. Någon som vill slå vad om att det blir uppskjutet ytterligare en gång?
Lösningen är i alla fall tills vidare inte att man har kvar det gamla systemet med en sladdrig papperslapp och en kartongbit. Nej, lösningen är att man får ha en sladdrig papperslapp till både SJ och SL. En sladdrig papperslapp värd dryga 2700 kronor. Kan inte riktigt bestämma mig för om det är en bra lösning eller inte. Å ena sidan blir det ju färre saker att hålla reda på. Å andra sidan måste man ju gå till spärrvakten och visa upp sitt papper varje gång man vill åka tunnelbana. Det är ju inte särskilt jobbigt i sig, men det betyder att jag kommer få stå i kö till spärrvakten vid T-Centralen vid rusningstid. Tillsammans med 142 turister som inte fattar hur man använder de automatiska spärrarna, 57 andra personer som inte kommer från Stockholm och bara har remsa eller enkelbiljetter som måste stämplas och 17 pensionärer som vill köpa remsa eller enkelbiljett kontant av spärrvakten - helst med enkronor.
Längtar till februari. Om det nu blir klart i februari.
Imorse kändes det som att jag inte hade någon panna när jag kom fram till tåget, trots att jag hade mössa under cykelhjälmen. Och då var det ju egentligen inte särskilt kallt. Så nu ställer jag in cykeln för säsongen. Det kanske är säkrast så också, nu när väglaget fryser på lite också.
Så när jag kom fram till Uppsala gick jag in på SJ:s resebutik för att köpa en kombinationsbiljett (månadskort på både SJ och SL). Drog mitt svarta SJ-priokort i kölappsmaskinen och fick ut mitt nummer. En vänlig ung man, som tydligen skulle lämna sin plats i kön, kom fram med en vanlig kölapp och sa att jag kunde få den.
- Nej tack, det är bra.
- Men ta min lapp så slipper du vänta så länge, jag har stått ett tag...
- Jo, men jag har svart SJ-priokort och då har man förtur.
- Jah...
Biibop, det blir min tur.
- Tack ändå...
Jag kunde inte låta bli att le lite åt situationen - en konstig slags skadeglädje kom över mig. Här har snubben stått vem-vet-hur-länge och så kommer jag in och glider förbi i gräddfilen... Jag kände mig på en gång taskig för han hade ju bara velat vara snäll men såhär i efterhand vet jag inte vad mer jag kunde ha sagt. Jag förklarade ju bara läget men han tyckte nog att jag var lite stroppig ändå. Nåja, jag kan i alla fall härmed bekräfta att förtur i SJ:s resebutiker är något som faktiskt funkar om man har det svarta SJ-priokortet.
Tidigare bestod kombinationsbiljetten av en sladdrig papperslapp till SJ-trafiken och en kartongbit (som man kan dra i spärren) till SL-trafiken. På senare tid har det talats om ett plastkort som man klarar både SJ- och SL-trafiken på. Det sades att det skulle vara klart i december, men nu fick jag lära mig att man har skjutit på det och att man får vänta till februari innan det blir verklighet. Någon som vill slå vad om att det blir uppskjutet ytterligare en gång?
Lösningen är i alla fall tills vidare inte att man har kvar det gamla systemet med en sladdrig papperslapp och en kartongbit. Nej, lösningen är att man får ha en sladdrig papperslapp till både SJ och SL. En sladdrig papperslapp värd dryga 2700 kronor. Kan inte riktigt bestämma mig för om det är en bra lösning eller inte. Å ena sidan blir det ju färre saker att hålla reda på. Å andra sidan måste man ju gå till spärrvakten och visa upp sitt papper varje gång man vill åka tunnelbana. Det är ju inte särskilt jobbigt i sig, men det betyder att jag kommer få stå i kö till spärrvakten vid T-Centralen vid rusningstid. Tillsammans med 142 turister som inte fattar hur man använder de automatiska spärrarna, 57 andra personer som inte kommer från Stockholm och bara har remsa eller enkelbiljetter som måste stämplas och 17 pensionärer som vill köpa remsa eller enkelbiljett kontant av spärrvakten - helst med enkronor.
Längtar till februari. Om det nu blir klart i februari.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)